Visar inlägg med etikett Olof Palme. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Olof Palme. Visa alla inlägg

25 juli 2012

Staffans sommartal 3: Den korrekta korrekthetens tidevarv

- I Nangijala är det sagornas och lägereldarnas tid. Där är det äventyr från morgon till kväll.





Så sa Jonatan Lejonhjärta till Skorpan. Kvar blev jag i den korrekta korrekthetens tid. Där visioner är farliga, utopin är att arbetslösheten sjunker och vi helt saknar berättelser att se fram emot. För mig är detta den svenska politiska världens största svaghetstecken av alla.

Jag och många andra drömmer om en vackrare värld, där människor trivs med sig själva, sina liv och sina medmänniskor, där inget barn behöver dö för att någon annan vill ha mer. Där kvinnans frihet är lika självklar som okränkbar. Men sådana drömmar får man hålla för sig själv. Att drömma är oseriöst. Konkreta förslag för nästa budgetår är det enda tänkbara.

Vi lever i en tid där minsta kommatecken i politiken skall vara realistiskt, finansierat och helst befriat från känslor. Det är objektiv ideologism. Misstag och oövertänkthet straffas stenhårt av såväl media som politiska motståndare. Skillnaden i politiken är ofta så liten som en vinkel av uppsåt men i praktiken är det väldigt ofta samma sak. Förtroendet för politiker är fortsatt mycket lågt.

Vi måste ha både pragmatiker och visionärer, praktiker och drömmare inom politiken. Vi ska inte vänta oss människors sympati för en politik som inte vill något särskilt. Nuförtiden vågar inte ens Miljöpartiet ta ut svängarna utan även för dem kommer en slags förnuftighetsfilt och lägger sig över den politiska vardagen.

Jag vill något alldeles särskilt!
Jag vill att alla barn som växer upp i Sverige ska få den bästa skola som någonsin har funnits och att inga barn sak växa upp i fattigdom.
Jag vill att det gröna folkhemmet ska förverkligas
Jag vill att vi ska kunna resa mellan städer och länder i rasande hastighet till låga personliga kostnader.
Jag tror stenhårt på att den goda viljan är starkare än den självgoda.

Jag har inte svar på frågan HUR?
Det kan knappast vara min uppgift. Jag ger uppgiften till alla de fantastiska människor som bor i världen att tillsammans och var och en lista ut HUR? Det vore enfaldigt att tro att bara för att jag har visioner om en riktning, om VAD och VARFÖR, ska kunna svara på frågan HUR?!

Att inse att visionen om vart vi ska är något annat än förslaget på hur vi ska nå dit är en läxa dagens politiker verkligen måste omfamna. Hur kan vi prata om framtidens arbeten när vi inte vet vilka de är?

Att samhällets behov av sagor antagligen är större än någonsin är lätt att se på biorepertoaren. Försök att hitta lite diskbänksrealism där. I höst kommer en dokumentär om Olof Palme - var han den siste framgångsrike visionären i svensk politik, eller var även Palme en slipad pragmatiker?

Den politiska rörelse som har en trovärdig berättelse om framtiden och vägen dit kommer att vinna människors sympatier. Att ha ordning på statens finanser är jättebra men om vi inte vet varför och vad det ska löna till finns ingen större poäng med att engagera sig. Eller?

Som exempel på hela svagheten i den politiska sfären just nu får Super-Sebastian Stenholm fungera med sitt inlägg om Lars Beckman. Sebastian är i sina bästa stunder en eminent bloggare och alltid en engagerad person med stort och gott hjärta så det känns lite elakt att peka ut honom men exemplet visar så tydligt på hur grund "debatten" är från både höger och vänster. Nog för att det är nyhetstorka men...

Magnihasa med ytterligare ett exempel.
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

1 juni 2010

Allt som behöver sägas har sagts - av Palme

Olof Palme 1965
"Det är en illusion att tro att man kan möta krav på social rättvisa med våld och militära maktmedel...Att förena fred och frigörelse är ett stort dilemma i dagens värld. Den uppgiften löser man inte med enkla slagord eller med spelteoretiska övningar under objektivitetens täckmantel. Det krävs förnuft men också moraliska värderingar som grund för handlandet."
Det är inte särskilt nyttigt för den radikala tarmen att höra Carl Bildt först fördöma Israels handlande för att i nästa mening säga att nu behövs en oberoende utredning, utredningshotet kommer säkerligen att skrämma in Israel i pacifismens fålla!?
Jag vill höra världens politiker säga att vi måste ställa ansvariga inför rätta. Att Israel i samarbete med det internationella samfundet måste förbättra levnadsförhållandena för de boende i Gaza.  
Vi ska inte blunda för de fel som Hamas gör och vi måste påverka dem i fredlig, demokratisk och jämställd riktning och vi måste minnas att;
Våld föder våld.
Misär föder revolutioner.
Ojämlikhet föder avund och minskar tilliten.
Vi måste också lyfta blicken för att se hur vi ska bemöta sociala orättvisor som orsakas av religiösa motsättningar eller korruption på andra platser på jorden. En offensiv svensk utrikespolitik och biståndspolitik gör inte mycket skillnad i sig men då kan andra göra som vi gör istället för att göra som vi säger.
För att ta ytterligare steg bör arbetet med att hitta medel för att förbättra ekonomierna i U-länderna intensifieras, det är grundläggande för att kunna ha en trovärdighet i dessa frågor. Om vi nöjer oss med plakatpolitik och inte försöker hitta vägar för att stimulera stabilitet och utveckling i vår omvärld så är vi varken förnuftiga eller moraliska.
Den amerikanska komikern Roseanne Barr utryckte det på ett ganska tydligt sätt. - Hälften av jordens befolkning svälter, den andra halvan försöker banta.

Fler progressiva bloggar på Netroots