 |
| Håkan Juholt i Göteborg under omvalsrörelsen 2011 |
Förutom att boken riskerar att ta över hela eftervalsdebatten internt kan den också ta över bilden av den nuvarande partiledningen. Det vore ett stort misstag. Låt inte Håkan Juholts väg in och ut ur partiledarskapet överskugga en mycket viktigare debatt. Om framtid, förtroende och förnyelse.
Många socialdemokrater tycker säkert att allt är fint nu. Inte minst i Stockholm där partiet återtar makten i stadshuset och regeringsmakten innebär många schyssta arbetstillfällen inom departementen för partiets elit och påläggskalvar. Att valresultaten i Stockholm och på många andra platser egentligen är ett underkännande av borgerligheten mer än ett godkännande av socialdemokratin verkar redan bortglömt.
Här i Göteborg är det svårt att känna samma entusiasm. Vi har ett svårt och vanskligt minoritetssamarbete att vänta i kommunfullmäktige. Vårt mandat har krympt från 32 till 20 (av 81) på två val och det usla valresultatet framförallt i Göteborg innebar en tappad majoritetsmöjlighet i regionvalet och en mandatperiod i opposition.
Det som behövs nu är inte en analys av valrörelsen. Det behövs en analys av mandatperioden. Av politiken. Om vi lyckats leverera den eller inte. Hur vi kan förbättras på båda dessa områden.
Den socialdemokratiska idétidskriften Tidens nya nummer ger en god analys av problemen med politiken. Jesper Bengtsson, Anne-Marie Lindgren och inte minst Sheri Berman tydliggör väldigt väl var vi är idag. Det återstår dock en stor kakbit att hugga in på för att möjliggöra en verklig och varaktig förändring av den väg socialdemokratin är på väg - Partiet.
Under ett stort antal år och i takt med en krympande och åldrande medlemsskara har partiet tappat i förtroende, andel av rösterna och politikerföraktet har brett ut sig.
Den beskyllning som vi ofta kan höra från populister och "mannen på stan" är att vi som är aktiva inom politiken har en alternativ verklighet och att vår inte stämmer överens med den bild de flesta andra har. I Göteborg verkar det som om de under denna mandatperiod och denna valrörelse har haft rätt. En fokuserad insats måste göras för att få dessa bilder att närma sig varandra. Det betyder inte att vi ska anta populistiska åsikter eller ståndpunkter men att vi delar vår problembeskrivning med fler. Lösningarna ska vara våra egna.
Med en partiorganisation som allt mer tar karaktären av ett kampanjorgan än en politisk kraft har vi svårt att fånga upp de där strömmarna där politiken byggs underifrån. Kongresser och årsmöten blir bekräftelser på de styrandes val av väg, inte en mötesplats för friska idéer.
Mången god socialdemokrat menar att vi ska tillbaks till en folkbildande folkrörelse och jag förstår deras ambition men att tro att det är studiecirklar som lockar människor tillbaka till partiet kanske är en smula naivt. Det som behövs är möjlighet till verkligt inflytande. Korta beslutsvägar. Breda beslutsunderlag. Snabbare processer. Ett modernt ledarskap som inkluderar och skapar delaktighet.
Det tänks nog rätt både här och där i det här ämnet men det händer någonstans mellan ingenting och alldeles för lite.
Hela partiet är idag uppbyggt för att ge stor frihet till de som är utvalda. När hotet att bli ersatt av andra blir mindre på grund av en försämrad rekrytering blir maktpositionen lättare att behålla och ambitionen att utnyttja den till förändring lägre.
Det kommer inte att gå att hitta en enda väg framåt från detta läge. Det måste finnas flera parallella spår för att hitta tillbaka till folkets förtroende. Det gäller allt från våra förtroendevaldas attityder till hur vi skapar politik och diskuterar idéer.
Därför vore det djupt olyckligt att vi istället för att fokusera på att faktiskt förändra partiet nu bromsa den utvecklingen genom att fokusera på hur och av vem Juholt blev eller inte blev förrådd. Jag tror (utan att veta) att den största tjänsten Håkan Juholt vill att vi ska göra honom inte är att älta hans öde utan att förhindra att något liknande kan hända igen.
fler blogginlägg på Politometern, Bloggar.se
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar