Idag kom så det förväntade beskedet att Miljöpartiet och de borgerliga partierna bildar en ny majoritet på min arbetsplats - i regionfullmäktige och regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen.
För egen och del innebär det en omställning från att kommunicera som ledning till att kommunicera som motståndare. För partiet gäller omställningen vilken politik som ska föras fram och sättas fokus på. Från det lyckade till det misslyckade om man ska vara lite profetisk.
Vi säger nu alla att vi ska vara en konstruktiv opposition. Vad kan det då innebära?
För mig betyder det att vi ska vara beredda att ta över direkt om den nya ledningen misslyckas. Det betyder också att ompröva den politik som väljarna, inte minst i Göteborg, underkände. Med allt vad det innebär.
Det jag hoppas på är att vi undviker cykelställsfrågorna som opposition. Att vi lyfter blicken och ser de stora strukturella problemen och kanske till och med lyckas brottas lite med systemen. Det är svårt som ledning.
Vårt perspektiv behöver också vridas från ledningens örnperspektiv till medborgarnas grodperspektiv. Att vi inte försvarar orimligheter som en röntgenremiss från Närhälsan i Frölunda till privatkliniken på Hisingen istället för den offentliga i grannhuset. Att kostnadsbilden ser ut som den gör är en frukt av det system vi byggt upp, inte av naturen.
En sak jag har reflekterat över är att en opposition lätt kan få en förvaltning att jobba med mer eller mindre oväsentliga frågor. Jag hoppas vi kan vara en opposition som hjälper dem att komma fram med de väsentliga.
fler blogginlägg på Politometern, Bloggar.se
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar