Ni trodde det var dagen efter idag va?
Dagen efter en partiledardebatt som precis som vanligt gav väljarna oerhört få besked om hur landet ska styras. Det här inlägget ska inte handla om den utan om den debattartikel i GP där moderata riksdagsledamöter lägger svansen mellan benen och börjar en reträttväg som i förlängningen riskerar att slå undan benen för det västsvenska paketet.
Ironin i hela problematiken med trängselskatt och det västsvenska paketets finansiering är att den finansiering som tidigare varit normal för större regionala infrastrukturpaket, att staten finansierar, denna gång inte var tillgänglig. Orsak? Den moderata regeringens krav på regional delfinansiering.
Aldrig har den borgerliga politiken beskrivits tydligare än i följande mening ur debattartikeln:
Det är därmed inte sagt att en socialdemokratisk regering efter 2014 skulle ta pengar i anspråk för att helt finansiera ett redan beslutat och infört trängselskatteprogram. Den modell som regeringen nu infört kommer att finnas kvar. I princip tycker jag av miljöskäl att det är ok att biltrafikanterna betalar satsningar i miljövänliga kollektiva transporter. Att dessa kollektiva transporter inte uppfattas som en möjlighet för alla är ett av alla de problem som vi i de större städerna mer eller mindre måste betrakta som "lyxproblem" i jämförelse med kommuner bara några mil utanför städerna.
Vi behöver en fantastisk kollektivtrafik men lika viktigt är ett samhälle som ökar möjligheten att minska arbetstid under dagis- och fritids-åren. Där flexibiliteten i tjänstesamhället tar ytterligare steg men att människor i arbetaryrken också får bättre möjligheter att planera sin tid.
Det som de Västsvenska moderaterna nu gör är att med populistiska förtecken ta ett steg tillbaks från den överenskommelse som lokala och regionala politiker med möda förhandlat fram med regeringen. Man slingrar sig kring den trängselskatt som regeringen var med och tvingade fram och sätter de lokala företrädarna i en än svårare sits.
Det är klart att man ska kunna ompröva saker som inte fungerar men skrämselpropagandan kring trängselskatten är just det och inget annat. Lisebergshallen ska rivas ändå och det är klart att bygget kommer att märkas men mycket kommer att göras som vid det lyckade bygget av Götatunneln och bara märkas vid enstaka punkter i stan.
Den stora frågan som uppstår nu är om lokala och regionala moderater kommer att hedra uppgörelsen kring det västsvenska paketet eller om man tar sina riksdagskollegors ord som en första väg ut i en populistisk position?
Peter Johansson, Martin Moberg och Peter Högberg om partiledardebatten.
Dagen efter en partiledardebatt som precis som vanligt gav väljarna oerhört få besked om hur landet ska styras. Det här inlägget ska inte handla om den utan om den debattartikel i GP där moderata riksdagsledamöter lägger svansen mellan benen och börjar en reträttväg som i förlängningen riskerar att slå undan benen för det västsvenska paketet.
Ironin i hela problematiken med trängselskatt och det västsvenska paketets finansiering är att den finansiering som tidigare varit normal för större regionala infrastrukturpaket, att staten finansierar, denna gång inte var tillgänglig. Orsak? Den moderata regeringens krav på regional delfinansiering.
Aldrig har den borgerliga politiken beskrivits tydligare än i följande mening ur debattartikeln:
"Den som måste betala maximal tränselskatt (sic!) för att ta bilen till jobbet kommer att få en kostnadsökning motsvarande hela jobbskatteavdraget."Trängselskatten är alltså en direkt effekt av de hundratals miljarder i skattesänkningar som sittande regering har genomfört.
Det är därmed inte sagt att en socialdemokratisk regering efter 2014 skulle ta pengar i anspråk för att helt finansiera ett redan beslutat och infört trängselskatteprogram. Den modell som regeringen nu infört kommer att finnas kvar. I princip tycker jag av miljöskäl att det är ok att biltrafikanterna betalar satsningar i miljövänliga kollektiva transporter. Att dessa kollektiva transporter inte uppfattas som en möjlighet för alla är ett av alla de problem som vi i de större städerna mer eller mindre måste betrakta som "lyxproblem" i jämförelse med kommuner bara några mil utanför städerna.
Vi behöver en fantastisk kollektivtrafik men lika viktigt är ett samhälle som ökar möjligheten att minska arbetstid under dagis- och fritids-åren. Där flexibiliteten i tjänstesamhället tar ytterligare steg men att människor i arbetaryrken också får bättre möjligheter att planera sin tid.
Det som de Västsvenska moderaterna nu gör är att med populistiska förtecken ta ett steg tillbaks från den överenskommelse som lokala och regionala politiker med möda förhandlat fram med regeringen. Man slingrar sig kring den trängselskatt som regeringen var med och tvingade fram och sätter de lokala företrädarna i en än svårare sits.
Det är klart att man ska kunna ompröva saker som inte fungerar men skrämselpropagandan kring trängselskatten är just det och inget annat. Lisebergshallen ska rivas ändå och det är klart att bygget kommer att märkas men mycket kommer att göras som vid det lyckade bygget av Götatunneln och bara märkas vid enstaka punkter i stan.
Den stora frågan som uppstår nu är om lokala och regionala moderater kommer att hedra uppgörelsen kring det västsvenska paketet eller om man tar sina riksdagskollegors ord som en första väg ut i en populistisk position?
Peter Johansson, Martin Moberg och Peter Högberg om partiledardebatten.
Fler bloggar om: Politik
Du skriver att människor i arbetaryrken skall få det lättare med flexibel arbetstid. Arbetstiden är ju inte knuten alls till detta. Det finns ju mängder,med tjänstemän som har tufft reglerad arbetstid. Inte minst i tjänsteyrkena. Banktjänstemannen kan inte komma och gå när han vill, inte heller läkaren eller bibliotekarien. Absolut inte läraren eller apotekaren heller.
SvaraRaderaVerkligheten är dock att de med bättre ekonomi kan välja om de vill betala lite mer för att spara restid eller inte. De som inte har råd med trängselskatt och svindyr parkering får finna sig i att offra mer av sin tid på transporter. Det här är helt fel väg att gå. Att få kortare arbetstid bara för att ägna mer tid på bussar och rengniga hållplatser? Vad är logiken? Bilen gav arbetarklassen frihet, nu vill den nya rika medelklassen innerstaden bygga sitt urbaniserade paradis med miljön som förevändning. Om man verkligen ville minska trängseln, sluta bygg affärer och arbetsplatser centralt...