Jag har svårt att förstå varför det här är något vi ska vara så skitnödiga om. Varför är vi rädda att formulera kritik mot detta? Det handlar inte om kommunism, det handlar om att sätta människovärde före pengavärde.
Jag vill inte ha politiker som är teknokrater, pragmatiker och opinionsfluktande. Jag vill ha stora tänkare, visionärer och frihetskämpar!
Förståndsmässigt så inser jag ändå att förtroende skapas av en trovärdig framtoning snarare än en storslagen. Jag slutade följa Dalai Lama på Twitter eftersom man bara kan stå ut med en viss mängd milda och visa aforismer i en livstid.
Är man självsäker och stillsamt förtroendeingivande kan man komma undan med det mesta (läs Reinfeldt och Borg).
Läs del 1 av 3 här!
Läs del 3 av 3 här!
Läs fler bloggar på Netroots
- Posted using BlogPress from my iPad
Location:Alebacken,,Sverige
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar