Igår var det dags för besök på Go(s)Väst på Knarrholmen i Göteborgs skärgård.
Många spännande och intressanta människor och samtal, utan protokoll och åtgärdsplaner, utan annat syfte än att vara just intressanta.
Ändå är det lite tomt när man lämnar de flesta seminarier. Jag har funderat vad det beror på och jag tror att jag kom på det?!
Min tanke är att samtalet aldrig hinner lämna idéernas ljusblåa värld. Vi kan definiera problemet och vad som skulle avhjälpa det men vi jobbar oss nästan aldrig ner till hårda förslag, i alla fall inte på andra områden än skatter.
Så vi säger att vi måste få ner arbetslösheten och vi säger att vi ska få bättre utbildning men vi har få tydliga förslag.
Ett är mindre klasser. (Kanske inte det hårdast vetenskapligt förankrade men åt rätt håll)
Ett av den mindre konkreta typen är sysselsättningsgaranti för ungdomar inom 90 dagar. Det är ett jättebra förslag. Men när ska denna garanti fyllas med innehåll? Utan en tydlig plan är ju risken uppenbar att en hel del ungdomar kommer att hamna i låtsas-åtgärder med svag koppling till arbetsmarknaden.
En del i det hela är att det inte är politiker som ska förverkliga de politiska idéerna och det kan vara dumt att binda fast sig vid en exakt metod. Som person finner jag det oerhört otillfredsställande. Det är ju själva idéarbetet fram till ett färdigt koncept som är spännande. Att lämna något halvfärdigt till okända storheter på en förvaltning har ju sina risker. Mina erfarenheter från den ideella sektorn visar också med stor tydlighet att en viktig väg till framgång är att man äger ansvaret för sina egna idéer om man vill få dem genomförda.
Så jag har funderat på hur man både kan få inspiration från seminarier och forma om den till konkreta förlsag. Det jag funderar på att starta upp är en politisk verkstad, en mötesplats för inspiration där vi tillsammans kunde workshopa fram konkreta politiska förslag och åtgärder för att skicka vidare i partiets vård. Efter gårdagen på Knarrholmen så aktualiserades de tankarna. Nu ska det bara bli av också...
Många spännande och intressanta människor och samtal, utan protokoll och åtgärdsplaner, utan annat syfte än att vara just intressanta.
 |
| Från seminariet "Mot valseger" med Linus Glanzelius, Johan Büser, Anneli Hulthén och Jan Larsson under Go(s)vast på Knarrholmen 31/8 -'13 |
Min tanke är att samtalet aldrig hinner lämna idéernas ljusblåa värld. Vi kan definiera problemet och vad som skulle avhjälpa det men vi jobbar oss nästan aldrig ner till hårda förslag, i alla fall inte på andra områden än skatter.
Så vi säger att vi måste få ner arbetslösheten och vi säger att vi ska få bättre utbildning men vi har få tydliga förslag.
Ett är mindre klasser. (Kanske inte det hårdast vetenskapligt förankrade men åt rätt håll)
Ett av den mindre konkreta typen är sysselsättningsgaranti för ungdomar inom 90 dagar. Det är ett jättebra förslag. Men när ska denna garanti fyllas med innehåll? Utan en tydlig plan är ju risken uppenbar att en hel del ungdomar kommer att hamna i låtsas-åtgärder med svag koppling till arbetsmarknaden.
En del i det hela är att det inte är politiker som ska förverkliga de politiska idéerna och det kan vara dumt att binda fast sig vid en exakt metod. Som person finner jag det oerhört otillfredsställande. Det är ju själva idéarbetet fram till ett färdigt koncept som är spännande. Att lämna något halvfärdigt till okända storheter på en förvaltning har ju sina risker. Mina erfarenheter från den ideella sektorn visar också med stor tydlighet att en viktig väg till framgång är att man äger ansvaret för sina egna idéer om man vill få dem genomförda.
Så jag har funderat på hur man både kan få inspiration från seminarier och forma om den till konkreta förlsag. Det jag funderar på att starta upp är en politisk verkstad, en mötesplats för inspiration där vi tillsammans kunde workshopa fram konkreta politiska förslag och åtgärder för att skicka vidare i partiets vård. Efter gårdagen på Knarrholmen så aktualiserades de tankarna. Nu ska det bara bli av också...
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar